lördag 25 oktober 2008

Dagens 干杯 går till...


Göran Persson!
Vad ska man säga - inget solklart val då han bangade på slutet och totalt tappade gnista och omdöme. Men strategi och taktik är en viktig ingrediens för att ta hem vinsten i detta spel och där har den kära folkhemshjälten visat sig oövervinnerlig genom sin heliga allians med Anitra. Att detta skarpa intellekt också lyckades slå huvudet på spiken och så skarpsinnigt analysera den kinesiska kulturens företräden under sitt besök där gör också denna utnämning oomtvistad. Detta har som känt är resulterat i en personkult i Kina som inte skådats sedan Maos dagar - följ gärna de seriösa och objektiva reportagen om ordförande Persson i CHTV! 干杯 kamrat Persson!
...och vill ni veta hurusom denna blogg utvecklar sig så får ni följa med till nästa runda...

...och nu blir det reklam...igen?


二锅头 Erguotou är mer att likna vid den gamla Trabanten i jämförelse med 茅台- Kinas svar på en flaska Renat! Man vet vad man får och förväntningarna är, minst sagt, måttliga. Å så är det ju priset förstås - dom riktigt folkliga varianterna är inte sällan billigare en en flaska öl. ...och visst är det behändigt med handtag på dunken! Smaken? Tja, vad kan man vänta sig - håll för näsan, blunda och svälj fort som satan! Se'n ä de bara att invääänta effe... effe... effekten! Paaannooodiiiil! Anitra - detta är inget för dig!

干杯学,第二课 (2:a delen av ganbeiskolan)

Den obildade lärjungen frågade: vi ärade medborgare av Mittens rike är kända för vår vidunderliga och delikata mat, men varför är det inte lika frikostigt med delikatesserna under de stora ganbeislagen?
Mästaren sade: ack du arma obildade sälle - under de stora ganbeislagen är det bara männen, iklädda det heliga vita linnet, som deltar och riktiga män nöjer sig med en skål jordnötter till spriten. Män i ett ganbeislag kan inte splittra sin koncentration på delikata maträtter och fagra kvinnor.

onsdag 15 oktober 2008

...å schå vare reflektionen me...

Efter en sittning med mycket 干杯 så inträder så småningom stunden alla bävar för, dygnet efter att baksmällan så sakteliga tynat bort, när verkligheten åter börja klarna och när man måste stanna upp och reflektera över vad man ställt till med - om man nu alls minns det!

Fördelen med 干杯 är såklart att man kan vara det man är eller känner för att vara för stunden - ännu en scen att lämna ut och för allmän beskådan dissikera sin schizofrena personlighet. Nackdelen är att det är rätt kul och då tar intresset allför stor del av den korta stund man har kvar på denna jord.
Om 干杯 i biblioteket tror jag inte, även om man numera får nyttja både det ena och det andra för inmundigande. Möjligen skulle någon ordets talang kunna skapa någon typ av marknadsförings-/relationsblogg för kontakter med omvärlden, men för att det ska lyckas behöver den antagligen vara både seriös, lättsam, rolig och överraskande - och så måste den förstås vara kontinuerlig!

Undertecknad erkänner - jag är en periodare - 干杯 är varken mitt första eller sista vattenhål på vägen, och kanske blir det något jobbrelaterat framöver också. Förutsatt att det finns en bra och genomtänkt idé för en klart definierad målgrupp och att tiden finns intecknad i projektet!

干杯 och hit med en panodil!

tisdag 14 oktober 2008

Dagens 干杯 går till...


Fredrik Reinfeldt!
Med den självklara motiveringen: "du kom som en virvelvind med dina bröder och systrar i högljutt släptåg, du sänkte glaset och bjöd in Calle - du fick höja och sänka som värsta stins, men du stod ut, du stod på dig och till slut fick du uppnå stadiet av Kinabesökare. Där fick du höja och sänka med än högre intencitet, men med erfarenheterna från kabinettet stod du där stadigt - i alla fall om man får tro stillbilderna - och den största av prestationer: du och alliansens bröder och systrar har stått distansen ut (en ytterst hedervärd prestation i dessa sammanhang!) och sitter kvar än idag!" Förutom Schenström förstås, som uppenbarligen inte följt Ganbeiskolan! En ask panodil till henne tack!
...och vill ni veta hurusom denna blogg utvecklar sig så får ni följa med till nästa runda...

... och nu blir det reklam...



茅台 Maotai är som Rolls Royce när man pratar om märken och likheten blir än mer slående när man ser prislappen. Detta är den ypperliga presenten att ge bort, men glöm allt vad fjuttandet med en flaska heter - ska det vara en fin present ska det vara två. Hur den smakar? Tja det beror ju förstås på om man lyckats inhandla en äkta vara eller bara någon av alla förfalskningar som tumlar runt på marknaden, dvs allt från mer eller mindre drickbart vatten till mer eller mindre drickbart rävgift! Och har man redan en Rolls Royce så kan ju alltid en flaska 茅台, eller två, komma till pass som spolarvätska om rävgiftstendensen blir för påträngande! Kanske läge för ytterligare en panodil eller två!

干杯学, 第一课 (1:a delen av ganbeiskolan)

Den obildade lärjungen frågade: varför skola glaset fyllt med 白酒 (vit sprit) i stora sällskap först under högljudda skrik höjas mot skyn för att sedan under lika högjutt tumult i hastigt tempo och i taktfast klirrande mot sin nästas glas sänkas mot underjorden?
Mästaren sade: ack du arma obildade sälle - att höja sitt glas och utbringa 干杯 är att hedra sina vänner - att i samma manöver sänka sitt glas och försöka stöta sin nästas glas i en lägre position är att visa vördnad och en vilja att inta en underordnad position i den heliga hierarkin. Men betänk - i slutändan må ditt glas inta sin rätta position gentemot din nästa så att tingens ordning icke rubbas, Gudarna inte vredgas, hierarkin inte störtas och din nästa inte får tuppkam!